Mikroplast definieras som plastfragment som är mindre än 5 mm stora. De kan antingen vara det redan från det att de framställs, som i glitter, hudvårdsprodukter med skrubbfunktion eller liknande, eller så har de uppstått genom slitage av större plastföremål. Mikroplaster utgör ett stort miljöproblem inte minst i världshaven, men har också upptäckts i magarna på djur, i regn som faller från himlen, och till och med i moderkakan hos ofödda barn. Detta är en högst oroande utveckling som kan tacklas från flera olika vinklar.
Angrip källan
Ett sätt att minska mängden mikroplast i naturen är givetvis att minska mängden plast som produceras och används. Detta kan göras, och görs, både på större nivå (många länder världen över arbetar exempelvis på förbud mot plastpåsar och att minska mängden plastförpackningar) och på individnivå. Man talar exempelvis om att “plastbanta”, då man försöker minska antalet föremål av plast i det egna hemmet. Man kan också försöka förhindra att de plastpartiklar som ändå uppstår når ut i naturen, exempelvis genom att filtrera tvättvatten så plastfibrer från syntetplagg inte följer med tvättvattnet ut, eller genom att undvika att skölja dammtrasor i vatten så eventuella plastpartiklar inte följer med ut i avloppet.
Tackla problemet
Det är ett faktum att man utöver att försöka förhindra att mängden plast i naturen ökar, även måste försöka samla in den plast som väl hamnat där. En populär fritidssysselsättning är exempelvis “plogging”, där man kombinerar jogging med att samtidigt plocka skräp. Det finns även olika miljöorganisationer som 4ocean som arbetar med att med hjälp av särskilda fartyg samla in och återvinna plast som finns i våra hav. Det kommer krävas hårt arbete om vi ska kunna vända utvecklingen och i största möjligaste mån återställa våra viktiga ekosystem. Någonting som ofta påpekas är att det med nuvarande utveckling kommer finnas mer plast än fisk i haven inom femtio år. Det kan vi inte acceptera.